Varför firar vi Valborg?

Valborg firas varje år runt om i hela Sverige. Valborgsmässoafton infaller alltid den 30e april och firas med vårsånger och med att man tänder en stor brasa. Men varför har valborgsmässoafton blivit en högtid och vad är det egentligen vi firar? 

Innan vi fördjupar oss i ämnet valborg så glöm inte att prenumerera för notiser när jag släpper nya avsnitt med ännu mer allmänbildande fakta. 

För att ge er bästa möjliga svar på frågan ”varför vi firar valborg?” så kommer jag även att förklara varifrån namnet Valborg kommer och varför vi tänder brasan.

Lyssna på svaret här eller där poddar finns:

Varför heter det just valborg? 

Personen bakom namnet valborg är helgonet Sankta Walpurgis som på svenska blir Heliga Valborg. Helgonet var en abbedissa och föreståndarinna för ett nunnekoster i inom den katolska kyrkan på 700-talet. Hon blev helgonförklarad den 1 maj någon gång på 1400-talet. Det var efter detta som tyskarna började fira Walpurgistag. Kyrkan gillade dock inte detta firande och festen, som ägde rum dagen innan valborgsmässan den 1 maj, blev snabbt stämplad som en häxförsamling. 

Varför firar vi valborg?

Valborg känns som en väldigt svensk tradition, men i själva verket har den sitt ursprung i Tyskland. Till Sverige kom traditionen någon gång under medeltiden. Valborgsmässoafton infaller varje år den 30 april och det är denna dag som vi i folkmun syftar till när vi säger ”Valborg”.

Som jag nämnde tidigare kom Valborg från firandet av helgonet Sankta Walpurgis i Tyskland. Även om kyrkan inte gillade firandet så blev valborgsmässan, den 1 maj, en riktig festdag som även uppskattades av handeln. Köpmanna- och hantverkargillena valde exempelvis ut nya dignitärer under den här festdagen. Redan kvällen innan började folk att samlas till fest utomhus, då det tändes bål. På detta sätt har Valborg och Helgonets namn, följt med genom historien och gett namn till vårens stora fest. 

I Sverige blev firandet än vanligare ute i samhällena under efterkrigstiden då många arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldar. Festen sågs som en symbol för våren och ljuset. Studenter tog tidigt till sig traditionen och i studentstäderna firas högtiden ofta lite extra. Det är även vanligt att studenterna tar på sig studentmössan och sjunger vårlåtar såsom ”Vintern rasat” och ”Sköna maj”. Firandet har sedan länge krupit ner i åldrarna och många unga gör alkoholdebut på just valborgsmässoafton.

Dagen för valborgsmässoafton infaller även på solens ”kvartspunkt” i solhjulet, mitt emellan vårdagsjämning och midsommar. Man firar med Valborg vinterns sista dag och dagen ses av många som en symbol för våren och ljuset. Idag firas det ofta med att man samlar vänner och familj för att grilla.

På Valborgsmässoafton flaggas det också i hela Sverige. Då har nämligen vår konung, H.M. Carl XVI Gustaf sin födelsedag. Dagen efter, den 1 maj är det Valborg som har namnsdag. Valborg firas på många platser runt om i Europa men dagen varierar mellan den 30e april och den 1 maj.

Varför tänder vi en brasa på valborg?

Traditionen att tända en stor eld eller brasa kom tidigt och har länge varit ett viktigt inslag i valborgsfirandet. Det finns olika namn för dessa brasor eller eldar: valborgsmässobål, majbål, majkasa, och kanske det vanligaste majbrasa. Alla namn syftar dock till samma firande. Förklaringarna till varför vi tänder stora eldar på Valborg är många och alla kan på olika sätt vara rimliga. 

En av förklaringarna är att det här med häxor följde med traditionen och man trodde förr att häxor red iväg på kvastar och getabockar till gamla offerplatser på natten mellan den 30 april och den 1 maj. Man tände då stora eldar, avfyrande skott och skrek högt för att skrämma bort häxeriet. 

En annan anledning är att det tidigt blev förbjudet att använda kyrkornas klockor för att samlas. Den stora elden tros då ha tänds för att kalla på uppmärksamhet. 

Ytterligare en anledning till eldarna kring valborg är att bönderna också tände eldar under den här perioden för att skydda sina boskap mot vilda djur. Det var, och är än idag, nämligen runt den här tiden som kosläppen ägde rum. Att bygga stora brasor och tända eld var också ett sätt för bönderna att göra sig av med riset efter att man röjt slåttermarkerna. 

Sammanfattningsvis så firar vi valborg efter en tysk tradition och högtiden har fått namn efter ett katolskt helgon. I Sverige firas valborg, som egentligen heter valborgsmässoafton, den siste april. 

Källa: wikipedia, nyheter24, Öppet arkiv, Aftonbladet, nordiska museet.