Jonny

Jonny

Jag älskar fakta och jag tycker att kunskap är något av det finaste vi har. Jag har lång erfarenhet av kritisk sammanställning av texter och källutvärdering. I denna podcast delar jag med mig av svaren på viktiga och oviktiga frågor.

Varför firar vi påsk?

Facebook
Twitter
LinkedIn

Påsken är en av våra viktigaste högtider i Sverige då vi firar med traditionsenlig mat, påskägg, påskharar, häxor som flyger till Blåkulla och trevlig familjesammankomster. Påsken har, precis som de flesta svenska högtiderna, en Kristen bakgrund. När det är påsk är det inte helt lätt att hålla reda på, då den infaller vid olika tidpunkter varje år. 

Jag kommer i detta avsnitt svara på varför man firar påsk, men jag berör även ämnen som när påsken infaller, varför har vi ägg och påskris vid påsken och vad har egentligen häxor och påskharen med påsken att göra.  

Lyssna på avsnittet här eller där poddar finns.

Varför firar vi då påsk?

Ursprungligen var påsk en judisk tradition till minne av israeliternas uttåg ur Egypten där de hade hållit fångna. När kristendomen senare bredde ut sig på 100-talet började de kristna fira påsk. Ordet påsk kommer från det hebreiska Pesach, som betyder ”gå förbi”. 

Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv. 

När infaller påsken? 

Påsken infaller vid olika datum varje år. För att räkna ut när påsken ska firas måste man ha koll på månens faser och söndagarnas placering under året. Hur man räknar ut när påsken infaller fastställdes redan 325 efter Kristus, då det beslutades att påskdagen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen inträffar alltid mellan 19 och 21 mars och påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april. Dessa regler har i Sverige används för att bestämma tidpunkten för påsken sedan 1844.

Påskens högtidsdagar

Påsken är en utav de högtider som idag firas eller åtminstone uppmärksammas i kalendern, under flera dagar. Påsken består, åtminstone i folkmun, av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk.

Först ut är skärtorsdagen. Skär betyder i det här fallet ”ren” och skärtorsdagen påminner om den första nattvarden och namnet i sig syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. 

Långfredagen uppmärksammar Jesus lidande vid korsfästelsen. Förr var detta en sorgens dag då affärer var stängda och de flesta familjer höll sig i stillhet. 

Påskafton firande börjar enligt kristen tradition först sent på kvällen. Det var tidigt på morgonen efter som man upptäckte att Jesus kropp inte fanns kvar i graven. Det är således starten på firandet av uppståndelsen. 

Påskdagen är kyrkans stora högtidsdag och hälsningen ”Kristus är uppstånden” ljuder runt om i kyrkorna och besvaras med ”Ja, han är sannerligen uppstånden!”. I den kristna tron är det egentligen påskdagen som inleder påskveckan.

Annandag påsk är dagen då de lärjungarna fick möta Jesus efter uppståndelsen. 

Varför äter man ägg till påsk? 

Ägg är idag en del av nästan alla våra högtider. Att de äts till påsk har med den 40 dagar långa fastan att göra. Under fastan, som ägde rum innan påsk, var det förbjudet att äta ägg. När fastan var slut var det vår och hönorna hade börjat värpa. Det fanns därför ofta ett överskott av ägg. Ägg är även en gammal symbol för liv och passar därför bra när man firar livets seger över döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Kristi nya liv fram. 

Hur kom påskägg in i bilden? 

Om man ser till att ägg är en symbol för livets återfödelse under våren så är det inte lika konstigt att påskägg blivit en tradition. Att måla ägg går långt tillbaka i tiden och även hos forntida perser så gavs redan 600 år f.Kr. målade ägg till familj och vänner. I det kristna samhället kokade man ägg efter fastan för att kunna lagra dem. De målades sedan och gavs bort som gåvor. Traditionen att skänka ägg lever kvar, men idag handlar det främst om godisfyllda pappägg.

Det var i slutet av 1700-talet som de konstgjorda äggen började komma. Ägg av glas, porslin eller ädla metaller gavs som vänskapsbevis.
Presentägg gjorda i papp blev vanliga på 1800-talet. Däremot fylldes de inte med lösgodis förrän i mitten av 1980-talet.

Varför har man påskris?

Idag är påskris något glatt med färgade fjädrar och annan dekoration. Förr i tiden var riset istället en smärtsam historia. På långfredagen användes riset till att piska varandra för att påminna om Jesus lidande på korset. Att man idag pyntar riset kommer sannolikt från att det vid tidpunkten för påsk, vanligtvis inte finns så mycket utslagna blommor. Ett pyntat ris gav då hemmet lite skönhet och prakt. 

Påskkärringar och Blåkulla 

Hur kommer då påskkärringar och Blåkulla in i bilden? Att klä ut sig till påskkärring har sitt ursprung i tron att djävulen bjöd häxorna till fest på Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredagen. Det vår då Judas förrådde Jesus. Enligt folktron så släpptes då alla onda makter fria. Traditionen att klä ut sig tros komma från mitten av 1800-talet. Traditionen att gå påskkärring och ”tigga” godis är unik för Sverige och Finland. Den vanligaste dagen att gå påskkärring i Sverige är skärtorsdag, men i vissa delar gör man det istället på påskdagen. 

Påskharen

Påskharen tros komma från Tyskland och dök upp först på 1600-talets senare del. Godis- och leksaksindustrin var de som 150 år senare kommersialiserade påskharen och spred den som en symbol för påsken.

I Sverige dök haren upp på tyska vykort i början på 1900-talet. Idag förekommer påskharar främst som choklad- eller marsipanfigurer, men en del familjer följer traditionen att låta barnen leta efter ägg som påskharen gömt.

Sammanfattningsvis så firar vi idag påsken till minne av att Jesus led, dog och återuppstod. Högtiden har dock idag förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivet en familjehögtid där gammal folktro och kristna traditioner blandas. 

Innan du stänger av så glöm inte att trycka på prenumerera knappen för att notiser om när jag släpper ännu mer allmänbildande information.

Källa: svenska kyrkan, Sundsvalls tidning, aftonbladet, wikipedia, öppetarkiv. 

Mer allmänbildande fakta

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *