Innehåll i denna artikel
Värnskatt diskuteras till och från i den politiska debatten och frågan vad värnskatt är för något har under flera år varit en av de mest googlade frågorna. I Sverige betalar man olika skattesatser på sin inkomst beroende på hur mycket man tjänar. Alla betalar vi kommunalskatt, en del betalar sedan även statlig skatt ovan på kommunalskatten och ett fåtal betalar sedan utöver dessa två nivåer även värnskatt (betalade – då värnskatten avskaffades 1 jan 2020, avsnittet spelades in i december 2019).
Innan vi börjar så glöm inte att prenumerera för notiser när jag släpper nya avsnitt med ännu mer allmänbildande fakta.
I detta avsnitt svarar vi på frågan; Vad är värnskatt? Och för att göra det tydligare går vi även igenom bakgrunden till värnskatten och de olika skattesatser som gäller vid olika inkomstnivåer.
Lyssna på avsnittet för att ta reda på vad värnskatt är?
Bakgrunden till värnskatten
För att förstå vad värnskatt är för något så kommer jag att börja med att ge en kort tillbakablick och förklara varför värnskatten infördes. Värnskatten, som är en extra inkomstskatt på 5% som infördes som en extra statlig inkomstskatt av den Socialdemokratiska regeringen 1995, som en del i saneringen av de offentliga finanserna som var i obalans efter finanskrisen 1990-94. Namnet kom av att den var en temporär åtgärd och från början stod det även i lagtexten att skatten endast skulle gälla i tre år. Men så blev det inte…
När värnskatten infördes innebar det att marginalskatterna för höginkomsttagare ökade till över 50% och därmed frångicks principen om ”hälften kvar av en löneökning” som varit vägledande i Århundradet skattereform 1990-91. 1999 tog man i teorin bort värnskatten men den ersattes då av en extra statlig inkomstskatt som alla fortsatte att kalla för värnskatt. Värnskatten har nu slutligen slopats då den försvann den 1 januari 2020.
Vad exakt är då värnskatt?
Värnskatten är en tilläggsskatt på fem procentenheter för alla de som under 2019 har en årsinkomst på mer än den övre skiktgränsen på 689 300 kronor, vilket motsvarar en månadslön på runt 59 000 kronor i månaden. Gränserna varierar något beroende på ålder. Ungefär en halv miljon människor berörs av värnskatten.
I Sverige har vi tre skattenivåer på inkomster. Kommunalskatten betalas av i stort sett alla och är i genomsnitt 30%, även om den varierar något mellan olika kommuner. Ovanpå detta betalar alla som har en inkomst över den nedre skiktgränsen på 490 700 kronor ytterligare 20% skatt, så kallad inkomstskatt. Inkomster över denna nivå beskattas således med 50%. Når man sen gränsen för värnskatt, så tillkommer ytterligare 5 procentenheter skatt. De som tjänar över gränsen för värnskatt betalar således drygt 55% i skatt, mer än halva lönen.
Vad händer om man tar bort värnskatten?
Skatten var som sagt tänkt att vara tillfällig men levde sedan kvar under många år – främst på grund av symbolpolitik. Att ta bort den skulle gynna höginkomsttagare vilket stack i ögonen på de med lägre inkomster. Vad som händer nu när värnskatten försvinner vet man inte säkert.
Forskningen idag tyder dock starkt på att en avskaffad värnskatt i slutändan skulle öka statens skatteintäkter. Att de ökar när man sänker skatten beror på att sänkt skatt innebär att det lönar sig att tjäna pengar och då ökar även intäkterna från exempelvis arbetsgivaravgifter och kommunalskatt. Mer pengar i plånboken innebär dessutom en högre konsumtion som indirekt ger skatteintäkter i form av exempelvis moms.
Forskning som talar för att skatteintäkterna ökar vid borttagande är bland annat rapporter från Finanspolitiska rådet, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering och Expertgruppen för Studier i offentlig ekonomi.
Även om du själv inte betalar någon värnskatt så kan du således indirekt gynnas av att den avskaffas.
Källa: Dina pengar, wikipedia, skatteverket
